Vi skulle vilja skicka en present,,,,,

Ring, ring, ring.....

 

Jag: svarar med mitt namn

 

Röst i telefon: Hej, jag ringer från GoBoken och skulle vilja prata med <min frus namn>

 

Jag: Vem kan jag hälsa ifrån och vad gäller det?

 

Röst i telefon: Vi på GoBoken har fått uppgift om att hon nyss fått barn och skulle därför vilja gratulera och skicka en present.

 

Jag: Pratar du spanska eller italienska? (då jag ansåg det helt osannolikt  frågade jag aldrig om rösten pratade quechua )

 

Röst i telefon: Näääähä.... (svagt)

 

Jag: Ja då blir det nog att tala med mig då.

 

Röst i telefon: Jag ringer från GoBoken och vihar fåttuppgiftom attninyssfåttbarnochskulledärförviljageer...(nu hade rösten fått upp farten så nu blev den breda skånskan ett sammanhängande flöde av ord, utan en endaste inandning)...enpresent.FörstfårniBebbebokendärmankanskrivaochsättainbilderintebaraunderdeförstaårenutanlångtuppiskolålderndärfinnsävensläktträdplatsförkompisbeskrivningardessutomfårnien reflexmedkulmotivförvagnen,6inbudningskortmedolikamotivförbarnkalaset,enaffischföreställandepopulärsagofigur,inslagningspapperförskolböcker,tidningenbebisarsomläserDostrojevski....
(Så här malde hon på oavbrutet en god stund. Det var ingen hejd på GoBokens generositet!)
...ochalltdettafårnifärdigförpackat,fraktfrittochutanattnibindereromdninteönskarförendast79:50!
(Nu blev jag lite fundersam - en present som man ska betala för? - inte binder oss till vad?)

 

Röst i telefon: Så naturligtvis vill ni att vi skickar detta till er genast.
(Huruvida den senaste meningen som utalades långsamt och tydligt förmodligen för att kunna spelas in var en fråga eller ett påstående är svårt att säga men jag tog det säkra för det osäkra, tolkade det som en fråga och svarade lika tydligt:)

 

Jag: Nej tack!

 

Röst i telefon: Vafför inte då? (förvånad)

 

(Normalt brukar jag inte förklara varför jag väljer att avböja erbjudanden från telefonförsäljare men eftersom denna stackars skånska lät så genuint bedrövad gjorde jag ett undantag.)

 

Jag: Vi är inte intresserade av er present (sa jag nilt och och avslutade samtalet)

 

För er lyx-fällan-wanna-bees som undrar varför jag avböjde detta generösa erbjudande ska jag försöka förklara (även om det förmodligen båtar föga)

1. Om något låter för bra för att vara sant så är det säkert det
2. Vad rösten i telefonen glömde berätta var att jag förmodligen genom att svara "ja" även blev medlem i en barnbokklubb som varje månad skickar på mig ett nytt bokpaket för 79:50.
3. Jag köper aldrig något över telefon
4. Jag gillar böcker och visst kommer Arturo att få boklig bildning men då det redan finns hundratals barnböcker i huset efter storebror och storasyster skulle månatliga leveranser vara ren "overkill".

Några favoritböcker ur de egna samlingarna

Man blir ändå imponerad....
...av markandens snabbhet. Långt innan Skatteverket har hört av sig med namnförfrågan, personnummer  och sånt, innan Försäkringskassan sänt ut information till oss som nyblivna föräldrar och innan det nya komunalrådet ringt och gratulerat och tackat för en ny kommunmedborgare hör en bokklubb av sig!!!

Och då ska man också komma ihåg att det ju bara är till myndigheter, landstinget och kommunen som min fru lämnat vårt telefonnummer - märkligt!

Jag misstänker att detta bara är början på en strid ström av välvilliga snabbpratare med allehanda generösa erbjudanden som alla har det gemensamt att de måste accepteras (eller förkastas) genast via telefon. Kanske dax att anmäla sig till NIX. 

Arturo blev ändå inte utan bok idag. Kusin Katarina kom med Den vita Barnkammarboken som present från henne och Arturos tremänningar Elin, Ida och Amanda - Tack!!!

Arturo kollar intresserat i Den vita Barnkammarboken